Patisserie Ambiance

Dagen innan sista dagen på min fyra veckors semester så tar jag äntligen tag i det där som jag varje år säger att jag ska göra "hela min semester"...lyssna på Sommarpratarna...idag hade jag en jobbgrej jag var tvungen att göra och satte mig vid datorn och plockade upp en sommarpratare jag gärna ville lyssna på. Emma Wiklund. Jag gillar henne, tycker hon verkar trevlig, vanlig, enkel och framförallt väldigt duktig affärskvinna. Ett jättebra program där jag faktiskt till och med grät lite. 

Det var när Emma berättade om Thailandsresan som hon och hennes familj skulle göra i samband med hennes mammas 70-årsdag. Emma med familj, hennes syster med familj och deras föräldrar. Det blev ingen glad, härlig familjeresa...dagarna innan Emma och hennes familj skulle ansluta (dom andra var redan på plats) så dör hennes pappa i en hjärtinfarkt på en golfbana. Så sorgligt. 


Mitt nästa Sommarpratarprogram blir nog Elsa Billgren och sen Efva Attling och sen Malin Berghagen...får nog smyglyssna lite på jobbet om jag ska hinna med alla jag missat i sommar;-)

Den här veckan är min sista vecka, Kristian började jobba i måndags och flög till USA på mässa i tisdags. Barnen kom hem från Emmabodafestivalen i helgen. Christopher jobbar som vanligt och Sanna har börjat sitt första heltidsjobb på ett café på Davidhall i stan, Patisserie Ambiance. Superfint fikaställe på bästa läge i stan, väl värt ett besök, och såklart den trevligaste personalen <3

Jag är verkligen stolt över mina ungdomar! Så duktiga, ambitiösa med massor av vänner och aktiviteter i livet. Dom har fixat studenten, körkort, jobb och Christopher sin första långresa. I vinter ska dom resa iväg tillsammans en längre tid. Jag ser fram emot det men jag fasar också för det. Jag är glad och stolt att dom lyssnar till sina drömmar men jag känner också sorg över att tiden med barn och skola och allt det där nu är slut. Nu går vi in i nästa del av livet som familj med vuxna ungdomar och inte barn. Nu ska man släppa kontrollen...leva sitt egna liv till stora delar utan barnen...

Den här sommaren har vi haft semester utan barnen, jag och Kristian, visst har vi sett dom fara förbi emellanåt och ätit nån middag ihop men till största delen har vi varit själva. Faktum är att det har känts helt okej, det har till och med varit skönt ibland. Fast ibland när jag passerar deras rum känns det tomt och dom gånger dom är hemma känner jag mig gladare. Jag hoppas det trots allt dröjer lite tills dom flyttar helt, en sak i taget liksom. 

Den här veckan som är min egna har jag bestämt mig för att träna varje dag vilket jag har gjort sen i söndags. Jag har läst ut semesterns tredje bok och är inne på den fjärde. Igår kväll var min fina vän Camilla här och i morse fick jag en mysig frukost hos en annan fin vän, Annelie. Jag skulle med andra ord lätt kunnat fördriva en vecka till i frihet:-)

Sen har jag ju också den här lilla krabaten som kommer bo hemma ett tag till och hålla igång mig åtminstone tre gånger om dagen...och som alltid är glad och kärleksfull mot mig:-)