Dom har åkt!

Så har barnen åkt iväg på sitt stora äventyr, fyra månader i Asien. Det var lite jobbigt inom mig dagarna innan dom åkte. Ögonblicket när bilen svängde ut från tomten och jag stod ensam kvar i hallen var grymt. Men detta är vår lott som förälder, vi har dom bara till låns.

Jag är riktigt stolt över mina barn. Tänk att jobba, spara, planera och ge sig iväg när man är så ung. En stor eloge till er för att ni vågar, planerar OCH genomför! Det är mina barn det<3

Sanna har en liten hund, Sheila. Sheila har i drygt fyra år följt Sanna vart hon än har gått, ja, när hon har fått. Dom har tränat massor, Sheila är väldigt väldresserad. När Sanna är borta är hon nära mig, hon följer mig vart jag än går men så fort Sanna kommer är jag bortglömd. Sanna är hennes allt. Hon är van vid att Sanna är borta och även sover borta. Hon sover gärna i sin korg inne hos oss, dit brukar hon gå direkt när vi släcker och Sanna inte är hemma. Inget konstigt alls.

MEN den här gången är hon inte som vanligt! När Sanna och Christopher åkte gick hon in och la sig i Sannas säng och vägrar komma ut! Hon kommer bara när vi ska gå ut, annars ligger hon där inne i mörkret...hon som älskar att ligga hos oss vid tv:n eller hos mig när jag jobbar hemma. Jag tror hon förstår att den här gången kommer det dröja...hon sörjer <3

Nu ska jag duscha efter ett cirkelpass och ett Tabata pass och en hundrunda! Ja, det är min uppgift kommande månader...varje dag...

Ha en bra lördag!